För att be om redigering av rättigheter på Wiki, klicka här.
Östra Ämterviks församling
Länk till Svenska huvudsidan
Sveriges län > Värmlands län > Östra Ämterviks församling
| Östra Ämterviks församling | |
|---|---|
| Förvaltningstillhörighet | |
| Stift | Karlstad |
| Pastorat | -1882 Sunne 1882(-05-01)-1961 Östra Ämtervik 1962- Sunne |
| Län | -1779 Närke och Värmland 1779- Värmland |
| Landskap | Värmland |
| Härad | Fryksdals |
| Tingslag | -1744 Fryksdal 1745-1947 Fryksdals nedre 1948-1970 Fryksdal |
| Domsaga | 1971- Sunne |
| Fögderi | 1682-1881 Västersysslet 1882-1966 Fryksdal 1967- Sunne |
| Länsmansdistrikt | lägg till |
| Kronofogdedistrikt | Värmlands läns |
| Kommun | -1951 Östra Ämtervik 1952-1970 Stora Sunne 1972- Sunne |
| Militär indelning | Vermlands Regemente Lif-Kompaniet |
| FamilySearch ID# | 2056851 |
| NAD Ref.kod | SE/VA/13685 |
Historia och geografi[redigera | redigera wikitext]
Församlingen har medeltida ursprung. Namnet skrevs 1460 Empterwik och syftar på kyrkplatsen vid ån Ämtans mynningsvik i Mellanfryken. Namnet innehåller älm(p)t, svan' och vik.[1]
Före 1940 skrevs namnet Östra Emterviks socken.
En av de mer kända platserna i området är Mårbacka herrgård, den plats där författarinnan Selma Lagerlöf föddes och växte upp.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Församlingen har medeltida ursprung. Före 1674 var namnet Emterviks socken som då namnändrades när Västra Ämterviks församling bröts ut. Gårdarna Humletorp och Vik (Sund) tillhörde vid mantalslängden 1641 Övre Ulleruds församling.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Östra Ämterviks församling och för de borgerliga frågorna bildades Östra Ämterviks landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Stora Sunne landskommun som 1963 uppgick i Sunne landskommun som 1971 uppgick i Sunne kommun.[2]
Församlingen var till 1765 annexförsamling i pastoratet Sund, Emtervik, Fryksände och Lysvik som från 1673 även omfattade Västra Ämterviks församling och från 1751 Gräsmarks församling. Från 1765 till 1 maj 1821 ingick i Frykdals pastorat där församlingarna Sunne, Gräsmark, östra och Västra Ämtervik, Fryksände, Lysvik och Östmark ingick. Från 1 maj 1821 till 1 maj 1882 annexförsamling i pastoratet Sunne, Östra Ämtervik, Västra Ämtervik och Gräsmark för att därefter till 1962 utgöra ett eget pastorat. Från 1962 annexförsamling i pastoratet Sunne, Östra Ämtervik, Västra Ämtervik och Gräsmark.[3]
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Församlingen ligger nordväst om Karlstad öster om Mellanfryken kring ån Ämtan och sjöarna Gårdsjön och Skacksjön och med sjön Visten i öster. Området har odlingsbygd i ådalen och invid några av sjöarna och är i övrigt en kuperad skogsbygd med höjder som når över 200 meter över havet.[4][5][6]
Platsnamn[redigera | redigera wikitext]
Följande platsnamn är hämtade i Husförhörslängd AI:9 1836-1840, ortregister
Arvidstorp
Bogerud, Bonäs Lilla, Bonäs Stora, Brotorp Södra, Bruket Gårdsjö, By, Bävik, Bösseviken
Dalen, Dammen
Eldebäck
Falla, Fasterud, Finntorp, Flytorp, Furåsmyren, Fölsjön, Fölsjön Södra, Fölsvik
Gunnerud, Gunnerudstorp Norra, Gunnerudstorp Södra, Gårdsjö Bruk, Högberg
Korterud, Kvarnstorp
Lerbråten under Fölsvik, Lerbråten under Ås Södra, Lilla Bonäs
Mosserud, Mårbacka
Nedre Älvbråten, Nolbergsviken, Norra Gunnerudstorp, Norra Ås, Näset
Prästebol
Rud
Sandviken, Skacksjö, Smedsby, Starvik, Stora Bonäs, Svenserud, Sälgevålen, Sätern under Svenserud, Södra Botorp, Södra Fölsjön, Södra Gunnerudstorp, Södra Ås
Tegelbruket
Visterud, Vitteby skog, Västgård, Västmyr
Ålkärrserud, Ås Norra, Ås Södra
Älvbråten Nedre, Älvbråten Övre, Ängen
Örbäck, Östanmossen, Östmansby, Övre Älvbråten
Andra platsförteckningar[redigera | redigera wikitext]
På Institutet för språk och folkminnens hemsida finns det en bra platsförteckning för Östra Ämterviks socken
Omgivande församlingar[redigera | redigera wikitext]
Ransäter, Övre Ullerud, Stora Kil, Västra Ämtervik och Sunne.
Samlingar[redigera | redigera wikitext]
Kyrkouppteckningar[redigera | redigera wikitext]
Hos NAD finns det en förteckning över alla de uppteckningar som gjorts av Svenska kyrkan i området. En del av detta material (bl.a. de viktiga ministerialböckerna är tillgängliga digitalt via bl.a. Arkiv Digital och SVAR
Indexering[redigera | redigera wikitext]
Denna församling är ännu inte indexerad av volontärer och är därför inte sökbar på FamilySearch bland de historiska uppteckningarna på denna länk.
Det finns dock sökbara uppgifter för personer födda och vigda i Östra Ämtervik i följande databaser: Sweden, Baptisms 1611-1920 och Sweden, Marriages 1630-1920.
- Födda i Östra Ömtervik, 984 poster sökbara (av totalt 9.291.334 poster för Sverige).
 |
Med fler personer som hjälper till, desto fortare går det att publicera databasen med de indexerade namnuppgifterna. Oavsett hur många namn man gör, ett, hundra eller flera tusen, så är varje bidrag viktigt och räknas. Fundera på hur du kan hjälpa till. |
Juridiska uppteckningar[redigera | redigera wikitext]
Militära uppteckningar[redigera | redigera wikitext]
Relaterade källor[redigera | redigera wikitext]
Digitala[redigera | redigera wikitext]
Ämtervik+Kyrkoarkiv Kyrkoarkivet för Östra Ämterviks församling – Om_NAD_Nationell_Arkivdatabas, Riksarkivet
Tryckta[redigera | redigera wikitext]
- Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 2 Hermes 1962 libris
Föreningar och bibliotek[redigera | redigera wikitext]
Referensmaterial[redigera | redigera wikitext]
Övriga källor[redigera | redigera wikitext]
- ↑ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
- ↑ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ↑ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 6 maj 2013.
- ↑ Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ↑ Nationalencyklopedin
- ↑ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
