För att be om redigering av rättigheter på Wiki, klicka här.

Helgdagar

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tidsindelningar och tideräkningar[redigera | redigera wikitext]

Tidsindelningar och tideräkningar har varit och är olika för skilda folkslag, epoker och geografiska områden. Julius Caeser sökte bringa klarhet i den förviring som uppstått på grund av olika sätt att indela tiden genom att med hjälp av Sosigenes införa en förbättrad tideräkning som kom att benämnas den Julianska kalendern. Den byggde på jordens snurrande runt sin egen axel (24 timmar) och jordens rörelse runt solen (solåret) som bestämdes till 365 dagar samt med tillägg av en justeringsdag vart 4:e år (skottdagen) för att få solåret att någorlunda stämma med jordens rörelse runt solen. Roms grundläggning (omkring den 21 april år 753 före Kristi födelse sattes till år 0.

Norden[redigera | redigera wikitext]

I Norden anses man ha under hednatiden använt sig av månmånader. Året indelades i sommar som började den 14 april och vinter som började den 14 oktober.

Kristi födelse[redigera | redigera wikitext]

I början av 900-talet började bruket att använda Kristi födelse som år 0 blir mer vanligt i Tyskland och Frankrike.

Gregorianska tideräkningen[redigera | redigera wikitext]

År 1572 tillsatte påven Gregorius XIII en kommission som skulle förbättra tidräkningen. Vårdagjämningen skulle sättas till den 21 mars varvid 10 skottårsdagar togs bort för att få vårdagjämningen den 21 mars att sammanfalla med påskfullmånen. Vidare tog man bort skottårsdagen för åren 1700, 1800 och 1900 för att tideräkningen skulle stämma bättre med solårets längd. Den Gregorianska kalendern infördes i Rom år 1582 genom att den 15 oktober skulle följa efter den 4 oktober 1582.

Sverige med Finland[redigera | redigera wikitext]

I november 1699 beslöt den svenska regeringen att gregorianska kalendern skulle införas i Sverige med Finland. Men det skulle inte ske direkt, utan man skulle utesluta skottdagen under 11 skottår (1700-1740) för att få en anpassning i lagom takt.

År 1700 slopade man därmed skottdagen, men 1704 och 1708 gjorde krig att man glömde bort planerna och då alltså hade skottdagar. Sverige hade nu fått en egen kalender, som inte fanns i något annat land, tio dagar efter den gregorianska och en dag före den julianska. Till slut fann man det opraktiskt, så 1711 beslöt Karl XII att man skulle återgå till den gamla kalendern. Det gjordes på så sätt att man satte in en extra skottdag, fredagen den 30 februari, 1712, den så kallade tillökningsdagen.

År 1753 togs det stora steget till den nya kalendern. Det gick till så, att man tog bort de 11 sista dagarna i februari. 17 februari följdes därför av 1 mars. Sverige med Finland införde därmed den Gregorianska kalendern genom att den 18 februari 1753 enligt den Julianska kalendern blev den 1 mars 1753 enligt Gregoriansk kalender.

Danmark och Norge[redigera | redigera wikitext]

Danmark och Norge införde den Gregorianska kalendern genom att den 19 februari (Julianska kalendern) blev den 1 mars 1700 i den Gregorianska kalendern. Detta skedde samtidigt med de protestantiska regionerna av Tyskland, Nederländerna och Schweiz.

Rörliga helgdagar[redigera | redigera wikitext]

I Finland och Sverige behöll man den Julianska kalendern men gjorde justeringar under åren 1700 - 1712 för att anpassa tiden till den förskjutning som Sosigenes Julianska kalender hade lett till. Så för översättning av helgdagar till datum behöver man använda en särskild tabell, som är unik för Finland och Sverige under åren 1700-1712.

Ovanstående innebär att rörliga helgdagar i Finland och Sverige översätts till datum enligt den Julianska kalendern fram till och med den 17 februari 1753 med undantag för åren 1700-1712. Därefter eller från den 1 mars 1753 används den Gregorianska kalendern för att översätta en rörlig helgdag till ett datum.

Helgreformer[redigera | redigera wikitext]

Vid kyrkomötet år 1571 uteslöts en del helgon- och martydagar. Ytterligare helgreformer har skett åren 1773 och i Finland 1955, 1973, 1982 och 1992 samt i Sverige 1939 och 1953. Sveriges påskdags datum avviker ibland mot andra länders då den relateras i Sverige till den astronomiska fullmånen i ställer för den Klerikala. Finland har dessutom några avvikelser av påsken under 1800-talet.

Söndagar och helgdagar[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är enligt kyrkolagen alla söndagar samt vissa dagar helgdagar. Några dagar är civila helgdagar. Nyårsdagen = 1 januari, Trettondagen = 6 januari, Långfredagen = rörlig helg, fredagen närmast före påsk, Påskdagen = rörlig helg, söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars, Annandag Påsk = rörlig helg, dagen efter påskdagen, Första maj = 1 maj sedan 1939, Kristi Himmelsfärdsdagen = rörlig helg, sjätte torsdagen efter påskdagen, Pingstdagen = rörlig helg, sjunde söndagen efter påskdagen, Sveriges Nationaldag = 6 juni, Midsommardagen = rörlig helg, lördagen mellan den 20 - 26 juni, Alla helgons dag = rörlig helg, lördagen emellan den 31 oktober och den 6 november, Juldagen = 25 december, Annandag jul = 26 december.

Helgdagsaftnar[redigera | redigera wikitext]

Dessutom betraktas följande helgdagsaftnar som arbetsfria: Påskafton = rörlig, dagen innan påskdagen, Midsommarafton = rörlig, dagen innan midsommarafton, Julafton = 24 december, Nyårsafton = 31 december.

Andra helgdagsaftnar kan vara helt eller delvis (halv arbetsdag) arbetsfria genom avtal på arbetsmarknaden: Trettondagsafton = 5 januari, Skärtorsdagen = torsdagen före påsk, Valborgsmässodagen = 30 april, dagen före alla helgons dag = rörlig

Tidigare helgdagar[redigera | redigera wikitext]

Tidigare firades även Kyndelsmässodagen = 2 februari till och med 1771, Jungfru Marie bebådelsedag = 25 mars till och med 1953, Eriksmässa = 18 maj till och med 1571, Tredjedag påsk = rörlig helg till och med 1771, Annandag pingst = rörlig helg till och med 2004, Tredjedag pingst = rörlig helg till och med 1771, Midsommardagen = 24 juni till och med 1953, Allhelgonadagen = 1 november till och med 1953, Tredjedag jul = 27 december till och med 1771 samt Fjärdedag jul = 28 december till och med 1771.

Katolska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Katolska kyrkan firar dessutom Kristi lekamens fest, festen för Marias obefläckade avelse, Maria himmelsfärdsdag, Patrus´ och Paulus´ dag samt Alla själars dag.

De ortodoxa kyrkorna[redigera | redigera wikitext]

De Ortodoxa kyrkorna firar ytterliggare några helgdagar och de protestantiska kyrkosamfunden kan ha andra helgdagar som de firar.

Månader[redigera | redigera wikitext]

Månader: 7 ber = September, 8 ber = Oktober, 9 ber = November, 10 ber eller xber = december månad.

Dagar[redigera | redigera wikitext]

Tab01.png

Några Sön- och helgdagars latinska namn och deras betydelse[redigera | redigera wikitext]

Tab03.png

Vill du ha hjälp med att översätta (latinska) helgdagar till ett datum? Titta i vår Svenska helgdagsalmanacka