För att be om redigering av rättigheter på Wiki, klicka här.

Jordebok

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska huvudsidan

Jordebokens historia[redigera | redigera wikitext]

Jordebok är en liggare över jordegendomar. Under medeltiden fanns två huvudtyper, kyrkliga och privata. Den äldsta kända svenska jordeboken är Vårfruberga klosters jordebok vars äldsta avsnitt är från 1100-talets slut. Senare, under Gustav Vasas regeringstid, tillkom de första statliga jordeböckerna.

Upprättandet av jordeböcker går tillbaka till medeltiden då större jordägare, såsom kyrkan och adeln, ville ha kontroll över vad underlydande gårdar kunde betala i skatt. Två sorters jordeböcker förekommer. Dels finns det en persedeljordebok och dels en extraktjordebok. Persedeljordeboken var mer utförlig och upprättades vart sjätte år. Efter 1731 upprättades den dock vart tionde år. Extraktjordeboken upprättades varje år och var summariska.[1] De summariska extraktjordeböckerna (förändringsextrakten) var böckerna där man bara antecknade de förändringar av skatteförhållandena som eventuellt skedde mellan åren.

Statliga jordeböcker[redigera | redigera wikitext]

Ordinarie jordeböcker[redigera | redigera wikitext]

De så kallade ordinarie jordeböckerna upprättades av Kronan och var liggare över jordegendomar med uppgifter om deras kamerala förhållanden mantal, grundskatt, rotering mm. För Kronan's del upprättades jordeböcker först under Gustav Vasas administration vilket gör att de äldsta är från 1540. Man fortsatte att föra jordeböcker fram till slutet av 1800-talet då dessa, eftersom grundskatterna avskaffades, istället ersattes av jordregistret och fastighetsregistret. Dessa kan sägas vara våra äldsta fastighetsregister.

Jordeböckerna användes som en skattelängd för att driva in skatter från gårdarna. Dessa var landsomfattande och upprättades av häradsskrivarna (se härad) i tre exemplar. Dessa finns arkiverade i häradsskrivararkiven (ej så välbevarade), länsstyrelsens landskontor och kammararkivet. I böckerna redovisas vilken jordnatur en gård hade. De olika jordnaturer som fanns var: frälse-, krono- och skattegårdar. Innan Gustav Vasas reformation fanns det även gårdar som tillhörde kyrkan. Dessa drogs dock in och tillföll antingen kronan eller adeln. Utöver gårdarnas jordnatur redovisar jordeböckerna även de skatter som var knutna till jorden, s.k. grundskatter. Därutöver kan man även få reda på vem som ägde eller brukade gården samt om den hade förpliktelser gentemot kronan, såsom underhåll av Soldater eller skyldighet att lämna förnödenheter till krigsmakten.

För att kunna driva in skatt från gårdarna behöver man fastställa hur stor dess avkastning var. I jordeböckerna är mantalsuppgifterna underlag för skattens storlek och utifrån den räknades de olika summorna ut. Vad som betalades i skatt var olika beroende på i vilket geografiskt område gården var belägen. Generellt sett kan man säga att skatt betalas i det som var mest gångbart vad gäller t.ex. spannmålsodling, boskapsuppfödning eller bergsbruk.[2]

Geometriska jordeböcker[redigera | redigera wikitext]

De så kallade geometriska jordeböckerna upprättades av Lantmäteriet från år 1630 med syfte att ge en kartläggning av byar och Hemman och deras ägor. Man upprättade kartor över åker och äng och redogjorde för avkastning och andra förhållanden av ekonomisk natur. Huruvida den ursprungliga avsikten var att dessa kartor skulle ligga till grund för beskattning är oklar, men kartorna kan hur som helst betraktas som föregångare till dagens ekonomiska kartor.

Riksarkivets informationsblad[redigera | redigera wikitext]

Riksarkivet har gjort ett litet informationsblad (4-sid A5) som kan laddas hem och skrivas ut. Den hittar du på denna länk

Referensmaterial[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Tryckt litteratur[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Wirsell, Om kronans jordeböcker 1541-1936 (Stockholm 1968).