För att be om redigering av rättigheter på Wiki, klicka här.

Krigsarkivet

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Krigsarkivets historia[redigera | redigera wikitext]

Den 16 april 1805 undertecknade Gustaf IV Adolf ett beslut om att upprätta en fältmätningskår. Deras främsta uppgift var att upprätta militära kartor och beskrivningar. Denna kår skulle även avfatta krigsteatern och var därmed ansvariga för både topografin och krigsläget. Kårchefen fick också till ansvar att förvalta materialet i form av kartor, ritningar och beskrivningar. Både över vårt land och grannländerna. Dessutom fick han ansvar för de krigshistoriska samlingarna då kåren även skulle författa en svensk krigshistoria. Kårens arkiv blev kallat för Konungens arkiv och skulle till väsentlig del innehålla kartor, men även omfatta böcker, handskrifter och instrument för karteringen.

Ute i Europa[redigera | redigera wikitext]

Bildandet av det svenska krigsarkivet skedde långt efter länderna nere i Europa. Under 1680-talet hade Frankrike skapat Dépôt d'Archives Centrales de la Marine och Dépôt de la Guerre. I Österrike grundades 1711 Archivum Bellicum. För de flesta institutionerna var kartsamlingen av stor betydelse.

De första åren[redigera | redigera wikitext]

Till Krigsarkivets förste chef utsågs Gustaf Wilhelm af Tibell. En person som varit med att ta fram underlaget till beslutet att inrätta denna institution. Den första lokalen man använde låg i Piperska palatset vid Munkbrogatan 2 i Stockholm. Här var man kvar till 1878. Man upplöste de ursprungliga samlingarna och förde samman kartor och plancher efter en generalplan. I augusti 1807 kunde Tibell rapportera att arkivet var inordning.

Den första kartan fältmätningsofficerarna upprättade överlämnades till Krigsarkivet i juli 1808 var en karta över Norge. Sedan följde ett stort antal rekognosceringskartor från det finska fälttåget. Arkivet växte genom donationer, inköp samt egenproducerat material. Fram till 1873 var Krigsarkivet till stor del en kartcentral och det var först därefter som det utvecklades till ett riktigt arkiv.

Sammanslagningen vid årsskiftet 1873/1874[redigera | redigera wikitext]

Till ingången av 1874 reorganiserades (SFS 1873:87) Generalstaben och Krigsarkivet inordnades under den nya ledningsorganisationen. Den Topografiska kåren blev nu Genreralstabens topografiska avdelning. Krigsarkivet och det militärhistoriska biblioteket fördes samman till det nya krigshistoriska avdelningen. Redan 1868 hade man flyttat ihop till gemensamma lokaler på Riddarholmen, men i lokalerna saknades de fysiska möjligheterna att bli en arkivdepå. 1876 fick man dock tillgång till större lokaler genom att staten köpte Schering Rosenhanes palats och en del av källarvåningen samt några andra mindre lokaler kunde inredas för arkivändamål.

I slutet av 1882 fick Krigsarkivet sitt första egna reglemente (SFS 1882:60) och verksamheten har funnit sin form och en hierarki framträder. Nytt vid ingången av 1883 är att öppethållande, service till forskare, utlån till myndigheter och tillgången till biblioteket regleras. Detta gör att Krigsarkivet inte längre än en intern militär serviceorganisation utan kan börja betraktas som ett tillgängligt offentligt arkiv (med restrektioner).

Krigsarkivet idag[redigera | redigera wikitext]

Krigsarkivet (KRA) är sedan 1995 en del av Riksarkivet och finns idag med lokaler vid Banérgatan 64 på Ladugårdsgärdet, Stockholm. Huset invigdes 1947, men det arkivtorn som också skulle byggas fick aldig bygglov. Till slut blev det en magasinsbyggnad på 4 våningar i anslutning till ämbetsmannabyggnaden. Denna byggnad invigdes 1955. Man hyr dessutom en depå (i magasin 3) i Frihamnen, Stockholm. Krigsarkivet sorterar under Kulturdepartementet och myndighetschef är Krigsarkivarien.

Finns i arkivet[redigera | redigera wikitext]

  • >72 000 hyllmeter med handlingar
  • Närmare 1 miljon ritningar
  • >500 000 fotografier
  • >250 000 böcker
  • Digitala originalupptagningar
  • Säkerhetsfilmer

Några av huvudserierna[redigera | redigera wikitext]

  • den stora och värdefulla kartsamlingen, vari ingår omkring 35 000 handritade stads- och fästningsplaner, de äldsta från 1500-talets slut, krigskartor, topografiska kartor och så vidare
  • Krigskollegiums omfattande och viktiga arkiv och Arméförvaltningens äldre handlingar
  • övriga militära myndigheters och institutioners, särskilt de olika regementenas arkiv fram till och med 1815 (vissa delvis ända till 1927)
  • fältarkiv
  • en omfattande biografisk samling samt flera enskilda arkiv

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referensmaterial / källor[redigera | redigera wikitext]

  • Krigsarkivet 200 år, årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven, 2005 ISBN 91-88366-68-5