För att be om redigering av rättigheter på Wiki, klicka här.

Sjömanshus

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska huvudsidan

Kapten och besättning på barkskeppet Albert Ehrensvärd från Marstrand 1896

De Svenska Sjömanshusen[redigera | redigera wikitext]

De svenska sjömanshusens arkiv är en viktig källa att forska i för den som har sjömän i sin släkt eller har sjöfarten som sitt intresseområde. Det första sjömanshuset inrättades i Stockholm 1748 (Gaffelgränd 1 i Gamla stan) och hade då hela Sverige som sitt arbetsområde.

Efter några år insåg man att det behövdes flera sjömanshus i Sverige och även i Finland. 1752 kom ett tillägg till kofferdireglementet som gav varje stapelstad tillåtelse att inrätta sjömanshus. År 1753 upprättades sjömanshuset i Göteborg och så småningom så hade varje stapelstad ett sjömanshus.

Syftet med sjömanshusen i början var att ge understöd åt de gamla och orkeslösa sjömännen. Med tiden fick de även andra, mer administrativa uppgifter samt att svara för viss kontroll åt staten. Först 1864 infördes det en skyldighet för alla stapelstäder att ha ett sjömanshus.

I början reglerades deras verksamhet av 1748 års kofferdireglemente (daterad 30 mars) samt en kunglig förklaring som kom den 12 augusti 1752[1]. Kofferdireglementet skulle alla sjömän och skeppare rätta sig efter. Reglerna ändras vid flera tillfällen fram till 1960 då de då ca 30 sjömanshusen ersattes av 20 statliga organ. Dessa kallades dock också för sjömanshus. År 1969 omorganiserades verksamheten igen och ett sjömansregister infördes, liksom sjömansförmedlingar. Sjömanshusens verksamhet centraliserades då (1969) till Sjöfartsverket i Norrköping.

De olika sjömanshusens arkiv finns att finna hos de olika Landsarkiven utom Stockholms som finns hos Stockholms Stadsarkiv.

Sjömanshusen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Lista över de Svenska sjömanshusen[2] och under vilken tidsperiod de var verksamma. Samt även vilket arkiv som idag har deras handlingar.

Klicka på ikonen bredvid varje kolumnrubrik för att sortera om tabellen.

Sjömanshus Tidsperiod Lands- stadsarkiv
Göteborg 1753-1969 Göteborg
Karlstad 1823-1969 Göteborg
Kungälv 1864-1939 Göteborg
Lidköping 1880-1939 Göteborg
Lysekil 1903-1969 Göteborg
Marstrand 1864-1961 Göteborg
Strömstad 1778-1813, 1871-1961 Göteborg
Uddevalla 1864-1969 Göteborg
Åmål 1819-1856 Göteborg
Falkenberg 1866-1939 Lund
Halmstad 1792-1961 Lund
Helsingborg 1862-1969 Lund
Karlshamn 1774-1969 Lund
Karlskrona 1753-1961 Lund
Kristianstad 1754-1961 Lund
Landskrona 1864-1969 Lund
Malmö 1755-1969 Lund
Ronneby 1883-1939 Lund
Simrishamn 1871-1939 Lund
Sölvesborg 1864-1961 Lund
Trelleborg 1868-1961 Lund
Varberg 1817-1939 Lund
Ystad 1801-1961 Lund
Jönköping 1875-1939 Vadstena
Kalmar 1753-1969 Vadstena
Linköping 1874-1939 Vadstena
Norrköping 1754-1969 Vadstena
Oskarshamn 1857-1967 Vadstena
Söderköping 1864-1939 Vadstena
Vadstena 1878-1939 Vadstena
Västervik 1753-1961 Vadstena
Visby 1752-1969 Visby
Nyköping 1754-1969 Uppsala
Uppsala 1889-1939 Uppsala
Västerås 1879-1939 Uppsala
Stockholm 1748-1961 Stockholm
Gävle 1750-1961 Härnösand
Haparanda 1875-1939 Härnösand
Hudiksvall 1814-1939 Härnösand
Härnösand 1808-1967 Härnösand
Luleå 1800-1968 Härnösand
Piteå 1840-1939 Härnösand
Skellefteå 1840-1940 Härnösand
Sundsvall 1840-1970 Härnösand
Söderhamn 1840-1960 Härnösand
Umeå 1840-1860 Härnösand
Örnsköldsvik 1890-1961 Härnösand

Databaser[redigera | redigera wikitext]

Ett register (som tillhandahålls av SVAR genom abonnemang, samt finns utgivet på CD-skivan Sjöfolk) innehåller information ur mönstringsliggare, tjänstematriklar och sjömansrullor från de 10 sjömanshusen Härnösand, Gamlakarleby, Västervik, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle, Karlskrona, Oskarshamn, Visby och Örnsköldsvik.

Användbara länkar[redigera | redigera wikitext]

Ordlista[redigera | redigera wikitext]

Utöka denna ordlista med fler uttryck förknippade med de Svenska sjömanshusen.

Ord Definiering
Kofferdi Handelssjöfart
Läst Skeppslästen uppstår under 1500-talet och bestäms som en vikt
Stapelstad En stad med rätt att idka handel med utlandet.

Referenslista[redigera | redigera wikitext]

  1. http://runeberg.org/nfce/0435.html
  2. Per Clemensson/Kjell Andersson: Släktforska vidare [ISBN:978-91-27-12061-7] sid 129.