För att be om redigering av rättigheter på Wiki, klicka här.

Släktforskarnas årsbok (2003)

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
SSf yearbook2003.png

Släktforskarnas årsbok 2003 innehåller följande artiklar:

  • Hjärtekrossaren från Slätthög.
    Författare: Gunnar Ståhl, Bromma.
    Några berättelser om passion, heder och skam i 1600-talets Småland. Johan Enhenning var en man med osedvanlig dragningskraft på kvinnor, dessutom skröt han gärna om sina erövringar.
  • Ge aldrig upp!
    Författare: Lennart Parknäs, Möklinta.
    Har du gamla bilder hemma? Ta fram dem och skriv namn på personerna på baksidan! Vet du inte vem de föreställer? Försök ta reda på det! Också de mest svårlösta gåtorna kan oväntat få sin lösning.
  • Syskonen Faltins härstamning.
    Författare: Bo Lindwall, Vadstena.
    Att kartlägga Resandesläkter är ofta en verklig utmaning. Här presenteras en Antavla för syskonen Faltin, födda i mitten av 1800-talet och barn till en kringresande djurläkare och valackare.
  • En blixtrande historia.
    Författare: Magnus Bäckmark, Täby.
    Inom den jämtländska släkten Blix - ovanligt vittutgrenad med både adliga och icke adliga grenar - hur många släktmedlemmar fört en åskvigg i sitt vapen. Med vad är egentligen en åskvigg?
  • Tyska Smeder.
    Författare: Ulf Berggren, Spånga.
    Att det på 1600-talet invandrade många vallonska smeder känner de flesta släktforskare till. Men att det också kom minst lika många tyska smeder är mindre känt.
  • Militära källor vid landsarkiven.
    Författare: Christer Johansson, Göteborg.
    Den som söker upplysningar om sina militära förfäder vänder sig gärna - helt korrekt - till Krigsarkivet. Med det är lätt att glömma bort att militära källor också finns i exempelvis Landsarkiven.
  • Svenska krigsfångar i Frankrike 1812-184.
    Författare: Urban Windahl, Sturefors.
    Under Napoleonkrigets turbulenta tid i början av 1800-talet, hamnade en del svenska militärer i fångenskap i Frankrike. Där kom de bland annat att tillbringa ett år i den lilla staden Blois.
  • Utväxlade soldater 1719.
    Författare: Elisabeth Thorsell, Järfälla.
    De så kallade landsboksverifikationerna är en verklig guldgruva för släktforskare. Exempelvis kan man där hitta uppgifter om soldater som återkom från fångenskap under Karl XII:s krig.
  • Livgrenadjären i krig, fångenskap och fred.
    Författare: Gösta Nordén, Solna.
    Livgrenadjären Lars Rudberg (född 1778) kommenderades 1805 ut i krig och hamnade till slut som krigsfånge i Frankrike. Vi känner hans öden och upplevelser tack vare hans dagbok.
  • Dråpet på Anders Gustav Persson från Askmanstorp.
    Författare: Siv Johansson, Sköllersta.
    Det är mitt i högsommaren 1870, en man kommer vandrande på vägen mot Askersund. Detta är upptakten till flera brutala överfall som senare rubriceras som två våldtäktsförsök och ett dråp.
  • Äktenskapsförordsprotokoll - ett okänt källmaterial.
    Författare: Carin Bringegård, Växjö.
    Förhållandet mellan äkta makar är när det gäller egendom sedan länge noga reglerat i lag. Men det har också länge funnits möjlighet till egna lösningar, till exempel genom äktenskapsförord.
  • Tavlor, initialer och gravhällar.
    Författare: Lars, Nylander, Bromma.
    I kyrkorna finns ofta inventarier som ruvar på personhistoriska upplysningar. Det kan vara gamla Epitafier över Präster eller ljuskronor och oblatskålar.
  • Vem var det »oäkta» barnets far?
    Författare: Stig Carlsson, Göteborg.
    Så kallade oäkta barn, alltså barn födda utom äktenskapet, en en av släktforskarnas stora fasor. Med det finns hopp: Genom att lusläsa domböckerna kan många fäder avslöjas.
  • Nämndemannen Sven Månsson Holmström.
    Författare: Jan-Åke Holmbring, Linköping.
    Här får vi följa en småländsk bonde i Nävelsjö socken från vaggan till graven. Ett exempel på vad källorna kan berätta om en helt vanlig odalman, verksam för 250 år sedan.
  • Några anteckningar om Elias Sehlstedts släkt.
    Författare: Pontus Möller, Solna.
    Skalden och konstnären Elias Sehlstedts (1804-74) släkt har sina rötter i Ångermanland. Själv har han inga ättlingar idag, men från hans halvsyster härstammar många.
  • Svinfot-släkter i Sverige.
    Författare: Thomas Sverker, Borås.
    Det speciella namnet Svinfot användes av en del personer i 1500- och 1600-talets Sverige. Men hur hänger de genealogiskt samman? Eller gör de inte det?
  • Släkten Pihl i Finland.
    Författare: Håkan Skogsjö, Mariehamn (Åland).
    En tvåhundra år gammal, handritad släkttavla, påträffad i Blekinge läns museums arkiv, kastar nytt ljus över ett svårlöst genealogiskt problem i Finland.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källa[redigera | redigera wikitext]

  • Sveriges Släktforskarförbunds hemsida Rötter