För att be om redigering av rättigheter på Wiki, klicka här.

Släktforskarnas årsbok (2004)

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
SSf yearbook2004.png

Släktforskarnas årsbok 2004 innehåller följande artiklar:

  • Perukmakare i en småstad.
    Författare: Bengt Hjord, Kungsängen.
    I mitten av 1600-talet blev det högsta mode att bära peruk. Och snart blev det bråda dagar för en ny grupp av hantverkare, perukmakarna. De etablerade sig också i småstäder som Västervik.
  • »Pengarna eller livet!»
    Författare: Gunnar Ståhl, Bromma.
    År 1618 dräptes en ryttare i Allbo härad i Småland av två bröder. De dömdes till döden, men lyckades sedan rädda livhanken genom något som liknar en »ättebot», avskaffad sedan 1300-talet.
  • Charles Antoin François »La Fleur» Zamore.
    Författare: Lisa Qviberg, Stockholm.
    Personer med mörk hudfärg var under 1700- och 1800-talen ingen vanlig syn i Sverige. Men enstaka »morianer» fanns här, framför allt vid hovet i Stockholm, och deras ättlingar är ganska många.
  • Hustru Kerstin i Vist och hennes fyra män.
    Författare: Henrik Mosén, Höör.
    Hustru Kerstin hette en kvinna som levde i Vist i Östergötland på 1500-talet. Hon fick barn med fyra män, och hennes eftersläkt är en ovanligt komplicerad historia. Här reds den ut.
  • Sökandet efter en invandrarfader.
    Författare: Stig Östenson, Växjö.
    För nästan femtio år sedan fick författaren veta att hans farfars morfar var född i Estland. Med den spännande forskarjakten som följde blev inte riktigt framgångsrik förrän Sovjetunionen föll 1991.
  • Lisa Holst och familjebibeln.
    Författare: Magnus Bäckmark och Peter Jennergren.
    Familjebiblar kan vara en ovärdelig källa för släktforskaren. Problemet är att bara lokalisera en bevarad bibel. För det kan behövas både en rejäl portion tur och hjälp av Internet.
  • Släkten Christiernins danska ursprung.
    Författare: Carl-Thomas von Christierson, Köpenhamn (Danmark).
    Några enstaka uppgifter om släkten Chstiernanins ursprung i Danmark har upprepats närmast oändligt många gånger i svensk litteratur. Här får vi äntligen en kritisk granskning av dem.
  • Svenska arméofficerare i blått.
    Författare: Per Iko, Hägernäs.
    Ett antal svenska Officerare lämnade sina trygga tjänster i Sverige i början av 1860-talet för att ta värvning och delta i det amerikanska inbördeskriget. Här får vi lära känna dem närmare.
  • Släkten Keisari från Vettasjärvi.
    Författare: Erik Johansson Kuoksu, Göteborg.
    Samesläkten Keisari leder sitt ursprung till Jukkasjärvi, men redan i slutet av 1600-talet flyttade den till Gällivare och slog sig ner vid sjön Vettasjärvi, där släkten hade fiskerätten.
  • Ätten Fot, Gjurd Fot och något om hans ättlingar.
    Göran Sparrlöf, Vadstena.
    Platsen är Ydre härad i ÖStergötland, tiden är sent 1300-tal och tidigt 1400-tal. Här verkade en märklig man med ett märkligt namn: Gjurd Fot. Om honom och hans släkt handlar denna artikel.
  • Hattmakaren Schmidt i Falun.
    Författare: Ronny Norberg, Gävle.
    Hattmakaren Petter Schmidt hade av allt att döma sitt ursprung i Tyskland, själv verkade han i Dalarna och två av sönerna emigrerade i början av 1720-talet till Amerika.
  • Två visor och en man.
    Författare: Ulrika Andersson, Lund.
    Ett par enkla festvisor som handlar om Köpingebro arbetarkommun och Stora Köpinge kommunalfullmäktige står i centrum. Året är 1930.
  • Trolldomsprocesser i Småland under tidigt 1600-tal.
    Författare: Gunnar Ståhl, Bromma.
    Trolldomsprocesser och häxbränning hör 1600-talet till. Men långt ifrån alla utpekade häxor dömdes. OCkså på den tiden kunde sans och förnuft råda i tingssalarna.
  • Släkten Hysing från Sunds socken på Åland.
    Författare: Håkan Skogsjö, Mariehamn (Åland).
    Släkten kan ledas tillbaka till en landsgevaldiger (eller landsprofoss) vid namn Mats Hysing (död 1680) på Åland, men har spritt sig till Estland, Stockholm och Dalsland.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källa[redigera | redigera wikitext]

  • Sveriges Släktforskarförbunds hemsida Rötter