För att be om redigering av rättigheter på Wiki, klicka här.

Släktforskarnas årsbok (1995)

Från FamilySearch Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
The printable version is no longer supported and may have rendering errors. Please update your browser bookmarks and please use the default browser print function instead.
SSf yearbook1995.png

Släktforskarnas årsbok 1995 innehåller följande artiklar:

Framtiden[redigera | redigera wikitext]

  • Registrera domböcker. Några ord om metoder och om ett värmländskt pilotprojekt.
    Författare: Peter Olausson, Gillberga.
    Problemet med domböckerna är att det är en så överflödande källa för släkt- och hembygdsforskare att få orkar ta sig an den. Men det pågår försök att göra domböckerna mer tillgängliga.
  • Bygg din egen genealogiska databas.
    Författare: Bo Lindwall, Stockholm.
    Datorn är en oerhört kraftfullt hjälpmedel för släktforskaren. Här ges råd och tips hur du skapar en egen genealogisk databas av en forskare som under 20 år arbetade helt manuellt.
  • Datorn i släktforskningen. Lagar och etik.
    Författare: Olof Cronberg, Växjö.
    Den som samlar uppgifter om personer med hjälp av datorn måste känna till datalagen. Men vi behöver också etiska regler, både för släktingarnas och vår egen skull.
  • Informationssamhället och släktforskningen.
    Författare: Ulf Berggren, Spånga.
    Att »surfa på nätet» blev ett modeuttryck i slutet av 1994. Det handlar om det världsomspännande Internet. Där har även släktforskningen en plats.
  • Personhistoriska databaser.
    Författare: Håkan Skogsjö, Mariehamn (Åland).
    Många släktforskare lämnar den egna släkten och börjar kartlägga invånarna i en socken eller Soldaterna i ett kompani. Här är en förteckning över sådana personhistoriska databaser.
  • När släktforskning blir historieförvanskning.
    Författare: Urban Sikeborg, Solletuna.
    Varför är många släktutredningar så dilettantmässigt utförda? Gör verkligen de lokala släktforskarföreningarna vad de kan för att höja kunskapsnivån bland medlemmarna?
  • Bilaga 1: Hur »bunden» var namngivningen.
  • Bilaga 2: Namngivningen på Åland - traditionstyngd eller fantasifylld?

Ångermanland[redigera | redigera wikitext]

  • Fakta om socknarna i Ångermanland.
    Författare: Håkan Skogsjö, Mariehamn (Åland).
    En sammanställning över grundläggande släktforskarinformation om socknarna i landskapet: deras historia, bevarade kyrkböcker, Tingslagstillhörighet, byarnas namn, etcetera.
  • Släkten Häggdahl från Häggånger.
    *Borgarsläkten Kiöhn från Köja i Ullånger.
    Författare: Thord Bylund, Härnösand.
    Två släktutredningar av klassiskt snitt, båda borgarsläkter i Härnösand med rötterna i ångermanländska myllan, den ena i byn Tjärnsjö i Häggånger, den andra i Köja i Ullånger.
  • En NordingråProst på 1300-talet.
    Författare: Carl Szabad, Enskede.
    Medeltidens människor är för det mesta försvunna i historiens dunkel. Men ibland kan vi faktiskt med hjälp av de fåtaliga historiska dokumenten anan konturerna av enskilda individer.
  • Resandesläkter i Ångermanland.
    Författare: Bo Lindwall, Stockholm.
    Själva kallar de sig resande, av omgivningen har de ofta benämnts »tattare». De är ättlingar till zigenare, men har haft Hemortsrätt i Sverige i flera hundra år.

Varia[redigera | redigera wikitext]

  • Tionderegistrering i Hälsingland under 1500-talet.
    Författare: Urban Sikenborg, Sollentuna.
    Tiondelängderna är den kanske viktigaste källan för släktforskaren under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. Men hur kom egentligen dessa längder till?
  • »En grufwelig gjerning». Ur Höks härads Dombok 1782.
    Författare: Ingeborg Brunkhorst, Lund.
    Än idag lever den muntliga traditionen i skånska Veinge om ett mord för över 200 år sedan. En sjuk och fattig kvinna rånmördades av sin granne.
  • Släkten Lemnius.
    Författare: Pontus Möller, Stockholm.
    En fatal felläsning är orsaken till att ätten Lemnie blev införd på riddarhusstamtavlorna. I själva verket har någon Adelsätt med detta namn aldig existerat.
  • Så stavar du namnen. Sveriges Släktforskarförbunds namnlista.
    Författare: Håkan Skogsjö, Mariehamn (Åland).
    Förr i tiden kunde en persons namn stavas på olika sätt till och med i samma dokument. Så frågan är: hur ska vi stava förfädernas namn? Här ges svaret!
  • Recensioner och granskningar.
    Den Alftanska släktkrönikan - av vilket värde?
    »Clemensson» klarar konkurrensen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källa[redigera | redigera wikitext]

  • Sveriges Släktforskarförbunds hemsida Rötter