Öppna huvudmenyn

Code:

Länk till Svenska huvudsidan Länk till Svenska portalsidan

Stift som kyrkligt förvaltningsområde

Stift, biskopsdöme, är en administrativ och geografisk indelning inom kyrkoprovinser i vissa kristna samfund. Det geografiska stiftet leds av en biskop, men i romersk-katolska kyrkan kan ett stift även vara ett kloster som leds av ett kapitel av munkar och en abbot.

Flera stift tillsammans leds av en ärkebiskop (och kallas inom den romersk-katolska kyrkan för kyrkoprovins), vars eget stift kallas ärkestift. Stiften är i sin tur indelade kontrakt, pastorat och församlingar, som är den minsta enheten i alla kristna kyrkors organisation. En sådan indelning gäller i synnerhet inom romersk-katolska kyrkan och inom de nationella evangelisk-lutherska kyrkor som övertog dess roll efter reformationen. Stiftens organisation kan variera mellan olika kristna samfund och olika länder.

Etymologi

Stift, är ett lånord från lågtyskans sticht, "stift", av stichten, "stifta" eller "instifta", kyrkligt förvaltningsområde under ledning av en Biskop. Termen kommer från Romerska rikets senare tid, då man delade in Provinser i mindre administrativa enheter, som på latin kallas dioecesis, från grekiskans term διοίκησις som betyder administration.

Stift i Sverige

Dioceses of Church of Sweden.png

Svenska kyrkans stift

I Sverige är Svenska kyrkan uppdelad i 13 stift. De 13 stiften utgör ett ärkestift som leds av en ärkebiskop. Varje stift leds sedan av en biskop. Stiftets verksamhet styrs av stiftsfullmäktige som väljs vid direkta kyrkliga val vart fjärde år. Varje stift tillhör en central administrativ organisation som heter Domkapitlet. Stiftet har auktoritativa jurisdiktion över pastoraten. Biskoparna arbetar tillsammans i att leda den svenska lutherska kyrkan medans ärkebiskopen i Uppsala håller den ledande positionen "primus inter pares" (Latinsk betydelse: först bland jämlikar). Under reformationen utgjorde de mäktiga biskoparna ett hot mot kungamakten och Gustav Vasa ville splittra kyrkan och utsåg ordinarier som kyrkliga ledare istället för biskoparna och ej underlydande dem i andra städer än stiftsstäderna som Stockholm, Gävle, Örebro och Skövde. Stiften delades alltså in i mindre enheter. Under stormaktstiden bildades nya stift både i Sverige och i erövrade områden kring Östersjön och dessa nya stift kom att ledas av superintendenter istället för biskopar. Denna titel var i princip likvärdig med ett biskopsämbete.

Övriga stift i Sverige

Övriga kyrkors stift som finns i Sverige är:

  • Stockholms katolska stift (1953) - Sankt Eriks katolska domkyrka (Stockholm)
  • Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Skandinavien (1986) - S:t Jacobs av Nsibin syrisk-ortodoxa katedral (Södertälje)
  • Patriarkaliska ställföreträdarskapet för Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige (1996)
  • Serbisk-ortodoxa kyrkans stift i Skandinavien och Storbritannien - Serbisk-ortodoxa kyrkan i Stockholm (Enskede)
  • Koptisk-ortodoxa kyrkan i Sverige (2009) - Sankt Minakyrkan (Södertälje)

Tips

  • Myndighetspersoner från stiftet skulle regelbundet besöka Pastoraten att inspektera bokföring och redovisning.
  • Även om formatet på kyrkböckerna aldrig var standardiserade för hela riket ser du ofta likheter i formaten som används av pastoraten som tillhör samma stift.
  • De lokala myndigheterna i pastoraten skulle ofta meddela (eller inbjuda) stiftets myndighetspersoner att delta i allvarligare domar eller beslut i pastoratet. Du kan söka i stiftets handlingar för fler ledtrådar om någon av dina förfäder var inblandad i en mer allvarlig fråga, till exempel skilsmässa, eller dömd för ett brott. Du kan söka i stiftens register genom att kontakta landsarkivet som har ansvar för området du forskar i ...

Referenser