För att be om redigering av rättigheter på Wiki, klicka här.

Sveriges kyrkobokföring

Från FamilySearch Wiki
Version från den 9 oktober 2020 kl. 08.19 av SvareJM (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Huvudsidan

Kyrkobokens historia[redigera | redigera wikitext]

Första gången man nämner förandet av kyrkoböcker i Sverige är 1571. Våra äldsta bevarade kyrkoböcker är dock från början av 1600-talet. Den första föreskriften om husförhörslängder och kyrkobokföring i Sverige utfärdades för Västerås stift av Johannes Rudbeckius under 1620-talet. Initiativet till dessa föreskrifter ledde till att man i Västmanland och Dalarna kan följa husförhör ända från 1620-talet, att jämföra att man allmänt i Sverige började med förhörslängder först under 1670-talet.

Den första riksomfattande bestämmelsen om kyrkobokföring kom 1686. Prästerna fick då skyldighet att föra husförhörslängder över hela befolkningen. Det gör att folkbokföringen i Sverige har gamla anor.

Den Svenska folkbokföringen sköttes fram till 1991 av Svenska kyrkan. Den 1 juli 1991 fördes folkbokföringen över från Svenska kyrkans pastorsexpeditioner till skatteförvaltningen. Numera sker registrering av folkbokföringsuppgifter i lokala folkbokföringsregister vid skattekontoren inom Skatteverket.

Den svenska kyrkoboken[redigera | redigera wikitext]

Det var inte en, utan många olika typer av böcker som fördes i en församling och som släktforskare har stor nytta av. De kan delas in i två kategorier: Ministerialböcker och övriga kyrkböcker.

Ministerialböcker[redigera | redigera wikitext]

  • Födelsebok
  • Dopbok
  • Konfirmationsbok
  • Lysningsbok
  • Vigselbok
  • Dödbok
  • Begravningsbok

Övriga kyrkböcker[redigera | redigera wikitext]

  • Flyttningslängd
  • Husförhörslängd
  • Församlingsbok
  • Kommunionlängd
  • Bänklängd eller stolrumslängd

Dessutom så fördes det olika former av räkenskapsböcker i församlingarna. Det är dock inte överallt som böcker tillbaka till 1600-talet finns då de kan ha försvunnit eller förstörts på olika sätt, t.ex. i en brand. På en del håll i Sverige har man genom privata, eller förenings-initiativ återskapad register över befolkningen i en del församlingar där kyrkoböckerna saknas.